Avgörande för utgången

Mellandom i praktiken — hur skiljer sig rätten från målet?

Av ULF NORIN och JESSICA WIESLANDER

Mellandom är ett institut som framför allt tjänar processekonomiska syften.
Genom att exempelvis lyfta ut svarandens i tredje hand åberopade preskriptionsinvändning till prövning genom mellandom, kan rätten ogilla helakäromålet utan att ta ställning till övriga grunder och invändningar.
Emellertid har en mellandom bara rättskraft i det aktuella målet och måsteföljas av en slutlig dom eller ett slutligt beslut över hela talan. Det innebäratt rätten kan komma att meddela ett rättskraftigt avgörande över grundersom över huvud taget inte har prövats. Frågan är då hur parterna och rätten ska förhålla sig till den del av målet som inte kommer under rättens bedömning i mellandomen. Att detta inte är helt okomplicerat framgår av de80 tingsrättsdomar från de senaste 15 åren som vi har studerat. I sin strävan att uppnå största möjliga processekonomi händer det alltför ofta atttingsrätterna tillämpar mellandomsförfarandet på ett sätt som strider moträttegångsbalkens regler och principer. I den här artikeln kommer vi, medutgångspunkt i de studerade tingsrättsdomarna

  • avgörande för utgången

    • Den successiva relevansens princip — några reflektioner med anledning av Högsta domstolens domvillobeslut i NJA s.

    Av doktoranden ALEXANDER HARDENBERGER1

    Under mitt dryga år som doktorand i processrätt på juridiska fakulteten vid
    Lunds universitet har frågor om i vilken turordning en domstol ska pröva olika faktapåståenden inom ramen för ett dispositivt tvistemål uppkommit förvånansvärt ofta. Vid diskussioner med domare, advokater och akademiker har åsikterna inte alltid varit samstämmiga och när jag hänvisat till vad vi inom processrätten kallar den successiva relevansens princip har förståelsen för denna princip varierat. När Högsta domstolen (HD) i oktober
    tydliggjorde sin syn på frågan var det därför ett välkommet klargörande.2 I artikeln presenteras några reflektioner med anledning av domstolens uttalande.


    1 Inledning
    Rättegångsbalken (RB) saknar uttryckliga regler om i vilken turordning olika faktapåståenden ska prövas inom ramen för ett dispositivt tvistemål. Det besked som ges är att domstolen endast får lov att pröva de omständigheter som parterna åberopat till stöd för sin respektive talan (jfr 17 kap. 3 § andra meningen). Detta bru

    Grovt rättegångsfel att ej hämta in ett förhandsavgörande från EU-domstolen

    Tilläggsskydd för läkemedel är en förlängt skydd som enstaka patenthavare kunna få såsom kompensation för den långa tid såsom det tar att få läkemedel godkända för användning. Regler angående tilläggsskydd finns i ett EU-förordning. en av villkoren för för att få tilläggsskydd är för att det ej har meddelats tilläggsskydd tidigare.

    I det aktuella ärendet ägde AstraZeneca AB ansökt angående tilläggsskydd för ett läkemedel som skyddades av en av bolagets patent. en tilläggsskydd ägde meddelats tidigare baserat på samma patent men för ett annat läkemedel. Patent- och marknadsöverdomstolen, som åberopade vissa avgöranden från EU-domstolen, avslog ansökan. Kravet på att detta inte ägde meddelats tilläggsskydd tidigare ansågs inte existera uppfyllt. Något förhandsavgörande ägde inte hämtats in. inom en klagan över domvilla till Högsta domstolen gör AstraZeneca gällande att d