Liberal välfärdsregim
Välfärdsregim (liberal, konservativ och socialdemokratisk
Välfärdsregim (liberal, konservativ och socialdemokratisk) Esping-Andersen definierar välfärdsregim vilket en sammanhängande helhet var samhälleliga institutioner och politiska allianser mellan klasser samt skikt såsom konstruerar enstaka viss samhällsformation. Esping-Andersen skildrar 3 typer av välfärdsregimer: Liberal välfärdsregim, marknaden dominerar i fördelning av tillgångar, sociala tjänster och försäkringsskydd. Det finns en offentlig socialpolitiken dock denna existerar mager samt inriktad vid de fattigaste. Den privatiserade tjänstesektorn ger förutsättningar till ett högt kvinnligt arbetskraftsdeltagande. Då marknaden styr resursfördelningen är inkomstskillnaderna betydande inom en sådan välfärdsregim likt bärs upp av ett allians mellan bättre ställda mellanskikt samt överklassen såsom gynnas från resursfördelningen. modell på frikostig välfärdsregim existerar USA, Storbritannien. Konservativ välfärdsregim, Staten deltar i Socialförsäkringar men inom korporativa former med skilda kassor till olika yrkesgrupper där enstaka samfinansiering mellan staten, arbetsgivarna och individerna är kritisk. Systemet reproducerar och förstärker inkomstskillnader mellan o
Gøsta Esping-Andersen
Gøsta Esping-Andersen, född 24 november i Næstved, är en dansksociolog, professoremeritus i sociologi vid Pompeu Fabra-universitetet i Barcelona, Spanien.
Med boken The Three Worlds of Welfare Capitalism () lanserade Esping-Andersen en typologi runt begreppet "välfärdsregim", som fått stor betydelse för den internationella forskningen om den moderna välfärdskapitalismen.
De tre välfärdsregimerna
[redigera | redigera wikitext]Med välfärdsregim menar Esping-Andersen ett robust komplex av samhälleliga institutioner och politiskt bärande allianser mellan klasser och skikt, som reproducerar en viss samhällsformation på ett spårbundet sätt.[förtydliga]
- I en liberal välfärdsregim är det huvudsakligen marknaden som fördelar resurser, sociala tjänster och försäkringsskydd. Den offentligasocialpolitiken är mager och inriktad på de fattigaste. En stor privat och lågavlönad tjänstesektor ger förutsättningar för ett högt kvinnligt arbetskraftsdeltagande, dels genom att kvinnor kan finna sysselsättning där, dels för att den ger möjlighet till avlastning från hushållsarbete. Inkomstskillnaderna är betydande. Politiskt bärs regimen upp av
Välfärdssamhälle
Ett välfärdssamhälle eller en välfärdsstat är ett samhälle där staten tar ett stort ansvar för befolkningens eller medborgarnasvälfärd. Begreppet är mångtydigt, det vill säga det saknas enighet kring en entydig definition. Termen kan i vid mening avse själva nationalstaten, men används också i en snävare mening som avser offentliga och ofta statliga (därav termen välfärdsstat) välfärdssystem som syftar till att hantera sociala risker och problem, såsom socialförsäkringar och tillhandahållande av bidrag, vård, omsorg, social service och utbildning. I välfärdsstater omfördelar staten resurser över samhällsmedlemmarnas livscykel och för ökad jämlikhet. Betydelsen av privat stödgivning och välgörenhet från till exempel familj, välgörenhetsorganisationer och arbetsgivare är i utbyggda välfärdssamhällen begränsad.
Definition
[redigera | redigera wikitext]Trots att välfärdsstat är ett etablerat och viktigt begrepp inom socialpolitikens område, saknas det enighet om en entydig definition av begreppet. En välfärdsstat kan gestalta sig på olika sätt men vissa gemensamma drag kan urskiljas. En välfärdsstat är en stat i en nationalstat som tar ett kollektivt a