Största vinsten nordiska kriget

Stora nordiska krigets utbrott

Stora nordiska krigets utbrott ägde rum natten till den 12 februari , då sachsiska trupper utan förvarning gick in i Livland. Den 20 mars erhöll den svenske kungen Karl XII besked om att danska trupper gått in i hertigdömet Holstein-Gottorp, som var i förbund med Sverige och styrt av Karl XII:s svåger, Fredrik IV. Den 20 augusti förklarade tsar Peter I av Ryssland krig mot Sverige och några dagar senare gick ryssarna till anfall mot svenska Ingermanland.[1]

Bakgrund

[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Bakgrund till Stora nordiska kriget

hade en trippelallians bestående av Danmark med kung Fredrik IV, Polen med kurfursteAugust II och Ryssland med tsar Peter I, bildats mot Sverige. Makternas mål var att återerövra de landområden, som gått förlorade under talet och expansionen av det svenska riket.[1] Danskarnas plan var att erövra de förlorade landskapen kring Skåne samt Holstein-Gottorp. Polackerna skulle anfalla svenska Livland och ryssarna skulle erövra provinser i Baltikum.[1]

Anfallet mot Sverige

[redigera | redigera wikitext]

Den 6 mars befann sig Karl XII i Kungsör, där han av kapten Johan Brask mottog underrätt

Stora nordiska kriget

Stora nordiska kriget

Medurs uppifrån: Slaget nära Narva, Slaget vid Düna, Slaget nära Poltava, Sjöslaget vid Hangö udd, Slaget vid Gadebusch
Stridande
Sverige
Holstein-Gottorp
(–19)
Hannover
()
Osmanska riket
(–14)
Polen-Litauen
(–09)
Zaporizjakosacker(–09)
&#;Storbritannien
(, –21)
Nederländerna
()		&#;Ryssland
Danmark-Norge
(, –20)
Polen-Litauen
(–04, –09, –19)
Sachsen
(–06, –19)
Zaporizjakosacker(–08, –)
Preussen
(–20)
Hannover
(–19)
&#;Storbritannien
(–19)
Befälhavare och chef
Karl XII†(–)
Ulrika Eleonora(–20)
Fredrik I(–)

Fredrik IV†(–)
Karl Fredrik(–)
Stanisław Leszczyński
Ahmed III
Ivan Mazepa(–09)
Georg Vilhelm
Georg I

Peter den store

August den starkeFrederik IV
Ivan Mazepa(–08)
Fredrik Vilhelm I
Georg I

Styrka
Efter inledande mobilisering år 56&#; indelta samt 32&#; värvade trupper. 14&#; soldater ifrån Finland.[1]

Totalt: &#;–&#;

&#;
Förluster
ca &#; svenskar[2]
totala förluster till övriga nationer okänt 		&#;&#; soldater inom rysk tjänst[3][4][5]

60&#; danskar

Stora nordiska kriget var en krig vilket påg

  • största vinsten nordiska kriget

    • Den store nordiske krigen var ein nordeuropeisk storkrig mellom og Krigen vart utkjempa mellom Danmark-Noreg, Sachsen–Polen, Russland, Preussen og Hannover på den eine sida (men ikkje alle statar heile tida), og Sverige under Karl 12 på den andre.

    Danmark-Noreg tok først del i konflikten mot Sverige i (sjå krigen i ), men vart tvinga til å slutte fred med Sverige. I erklærte Danmark-Noreg igjen krig mot Sverige. Denne delen av krigen varte til og er gjerne kalla elleveårskrigen.

    Resultatet av krigen var at Sverige vart detronisert som europeisk stormakt, fortrengt av Russland. Krigen er den lengste krigen Noreg har vore med i, og var òg den dødelegaste, men ut av krigen kom ein varig fred i Norden.

    Tilhøyrande emnesider

    Tema: Den store nordiske krigen og Norge i krig

    Utbrot

    Krigen braut ut i , då danskekongen, den russiske tsaren og den polsk-litauiske riksstyraren gjekk til angrep på Sverige samtidig. Håpet var å svekke det svensk riket under den unge kong Karl , men svenskekongen viste seg å vere ein svært dyktig strateg. Danmark-Noreg vart straks nedkjempa og måtte slutte freden i Traventhal med Sverige same året. Russland og Polen vart slått t