Personlighet arv och miljö
Arv eller miljö
Arv eller miljö (på engelskanature (versus) nurture) är en klassisk debatt inom samhälls- och beteendevetenskaperna om huruvida, och i vilken utsträckning, medfödda egenskaper (arv) eller yttre påverkan genom personliga erfarenheter (miljö) bestämmer eller orsakar individuella skillnader i människors beteende. Perspektivet att människan föds helt eller nästan helt utan medfödda drag kallas tabula rasa (latin: "tom tavla"; som ett oskrivet blad).[1]
De olika ståndpunkterna i frågan om arv och miljö aktualiseras ofta till exempel när man försöker förklara varför vissa blir kriminella, och även i olika utsträckning vad som formar ens personlighet, könsidentitet, sexuella läggning och intelligens[2].
Begreppet arv eller miljö tydliggjordes först i den västerländska kulturen i antikens Grekland, där det förekom som vanligt tema i tragedier i bland annat Sofokles verk. I dessa tragedier gestaltas till exempel hur en människa handlar rätt i sitt eget liv men bär på en skuld genom föräldrarnas synder. Temat förekommer som en motsägelsefull förklaring till ursprunget av vad vi är och hur vi relaterar till skuld kontra oskyldighet.
Lösningsförslag När vi talar om arv så menar vi dem gener vilket vi fötts med, dem gener vilket gynnats genom evolutionen, dem gener såsom vi ärvt av våra föräldrar. Arvet gör för att vi föds med artspecifika men ändå individuella grundegenskaper. Vi ser alla ut som människor men Lisa och Karin ser ej likadana ut.
Det faktum för att vi föds med vissa grundegenskaper betyder inte för att våra beteenden är förutbestämda eller relaterat till gener programmerade. Förutom vårt genetiska arv därför påverkas våra egenskaper (både fysiska samt psykiska) från den miljö som oss lever i.
Den påverkan likt miljön besitter på oss kan existera biologisk alternativt social. tillsammans biologisk miljö menar oss de saker i vår miljö såsom rent fysiskt påverkar vår kropp samt vårt psyke exempelvis alkoholintag, virusinfektioner, föda vi stoppar i oss eller solljuset som träffar vår hud. Med social miljö menar vi istället den miljö som skapas av sociala varelser runt om oss. Vi växer ju varenda upp inom olika kulturer med olika normer samt sociala mönster. Den sociala miljöpåverkan är kapabel exempelvis anlända ifrån din utbildning, din uppfostran, din granne alternativt dina erfarenheter då ni tittat vid tv.
En genetisk ram
Det existerar alltså ej så enkelt att oss får en antal gener av våra föräldra
Arv och miljö
Sigmund Freud var en österrikisk psykoanalytiker och en av de mest inflytelserika personerna inom psykologins historia. Han argumenterade för att människors personlighet och beteende formas av både biologiska (arv) och sociala (miljö) faktorer. Freud betonade vikten av tidig barndomsutveckling och hävdade att trauman och upplevelser under denna period kan ha långvariga effekter på individen.
Jean Piaget var en schweizisk utvecklingspsykolog som fokuserade på kognitiv utveckling hos barn. Han betonade att barns kunskap och förståelse om världen utvecklas genom en aktiv interaktion mellan arv och miljö. Piaget menade att medfödda kognitiva strukturer (arv) möjliggör barnets förmåga att assimilera och ackommodera nya erfarenheter från miljön.
Albert Bandura var en socialkognitiv psykolog och bidrog till förståelsen av beteendemässig inlärning och självreglering. Hans socialkognitiva teori betonar att beteendet är resultatet av interaktionen mellan arv, miljö och personlig förstärkning. Bandura framhö
När vi talar om arv så menar vi dem gener vilket vi fötts med, dem gener vilket gynnats genom evolutionen, dem gener såsom vi ärvt av våra föräldrar. Arvet gör för att vi föds med artspecifika men ändå individuella grundegenskaper. Vi ser alla ut som människor men Lisa och Karin ser ej likadana ut.
Det faktum för att vi föds med vissa grundegenskaper betyder inte för att våra beteenden är förutbestämda eller relaterat till gener programmerade. Förutom vårt genetiska arv därför påverkas våra egenskaper (både fysiska samt psykiska) från den miljö som oss lever i.
Den påverkan likt miljön besitter på oss kan existera biologisk alternativt social. tillsammans biologisk miljö menar oss de saker i vår miljö såsom rent fysiskt påverkar vår kropp samt vårt psyke exempelvis alkoholintag, virusinfektioner, föda vi stoppar i oss eller solljuset som träffar vår hud. Med social miljö menar vi istället den miljö som skapas av sociala varelser runt om oss. Vi växer ju varenda upp inom olika kulturer med olika normer samt sociala mönster. Den sociala miljöpåverkan är kapabel exempelvis anlända ifrån din utbildning, din uppfostran, din granne alternativt dina erfarenheter då ni tittat vid tv.
En genetisk ram
Det existerar alltså ej så enkelt att oss får en antal gener av våra föräldra
Arv och miljö
Sigmund Freud var en österrikisk psykoanalytiker och en av de mest inflytelserika personerna inom psykologins historia. Han argumenterade för att människors personlighet och beteende formas av både biologiska (arv) och sociala (miljö) faktorer. Freud betonade vikten av tidig barndomsutveckling och hävdade att trauman och upplevelser under denna period kan ha långvariga effekter på individen.
Jean Piaget var en schweizisk utvecklingspsykolog som fokuserade på kognitiv utveckling hos barn. Han betonade att barns kunskap och förståelse om världen utvecklas genom en aktiv interaktion mellan arv och miljö. Piaget menade att medfödda kognitiva strukturer (arv) möjliggör barnets förmåga att assimilera och ackommodera nya erfarenheter från miljön.
Albert Bandura var en socialkognitiv psykolog och bidrog till förståelsen av beteendemässig inlärning och självreglering. Hans socialkognitiva teori betonar att beteendet är resultatet av interaktionen mellan arv, miljö och personlig förstärkning. Bandura framhö