Spår, sår och enformighet: En beskrivning av den svenska skogen
Skog och mark
Hur kan det komma sig att det fortfarande finns jättestora kalhyggen, att resterna av naturskogar får huggas ner och att det är ok med hyggen ända in på knuten vid bostäder och skolor? Det är mycket i Sverige som behöver ändras när det gäller skog och skogsbruk.
Publicerad 11 jun, • 7 min att läsa
Hjälp oss skydda skogen!
Stöd arbetet för våra naturskogar och en skogspolitik som tar hänsyn till skogens alla värden.
Ge en gåva
I teorin, i foldrar och artiklar, presenterar många skogsbolag och skogsorganisationer ambitiösa bilder av hur skogsbruk kombineras med hänsyn till naturens olika värden. Men i praktiken kan fortfarande kalhyggen vara gigantiska, upp mot hektar. De allt färre naturskogarna, skogar som aldrig varit kalhuggna, fortsätter att avverkas och ersätts med enformiga skogar av tall och gran.
Också skogsområden alldeles inpå bostäder, skolor och förskolor kalavverkas. Många tätortsnära skogar som är viktiga för människans hälsa och välbefinnande ersätts av hyggen eller bebyggs med vägar och hus.
Spår som inte
Bergspräckning &#; en introduktion till sönderdelning av berg
Bergspräckning är en metod som används inom bygg- och anläggningsprojekt för att säkert och effektivt dela upp stora berg- och stenstrukturer. Processen innebär att man skapar kontrollerade sprickor i berget, vilket gör det möjligt att bryta ner det stora blocket till hanterbara bitar. Denna teknik är avgörande inom områden såsom gruvdrift, vägbyggande, och när man behöver skapa plats för nya konstruktioner. I denna artikel skall vi utforska hur bergspräckning fungerar, dess fördelar, de utmaningar man står inför och hur en professionell beräckningsfirma som Gnesta Bergbyggare kan vara till hjälp.
Vad är bergspräckning?
Bergspräckning utförs vanligtvis genom att borra hål i berget där sprickorna önskas. Dessa hål fylls sedan med ett spräckningsmedel som kan vara en typ av kemisk blandning eller mekanisk utvidgningsanordning som när den aktiveras utövar kraft mot bergets inre strukturer och skapar sprickor som följer ett förutbes
Bergslag
Bergslag var ursprungligen beteckningen vid den korporation av bergsmän i en område liksom hade bergsprivilegier och bedrev bergsbruk, dock har sedan kommit för att uppfattas likt hela region där dessa bergsmän verkade.
Den historiska termen bergslag är ursprunget till den geografiska termen Bergslagen, var flertalet privilegierade bergslag befann sig (kärnområdet med störst koncentration fanns i landskap Västmanland). inom sin snävaste betydelse avses endast dem bergsmän likt faktiskt deltog i bergsbruket i distriktet ifråga, samt övriga inom gruvbyarna såsom verkade inom gruvdriften.
Termen användes tidigt även till andra områden med grundlig bergsnäring, trots att dem saknade dem specifika privilegierna och därmed i strikt mening ej utgjorde enstaka egen "lag". Bergslagen ingick i bergmästardömen som leddes av bergmästare som utsågs av Bergskollegium. Ett bergmästardöme kunde bestå av flera eller inget bergslag.
Namnet
[redigera | redigera wikitext]
Bergslag existerar ursprungligen antingen benämning vid det arbetslag, d.v.s. den korporation likt bedrev bergsbruk på enstaka ort, alternativt på detta område, var en speciell lagstiftning, "bergslagen", fanns. Senare tids undersökning framhäver den j
