Välfärds tjänstesektorn
Under det senaste decenniet besitter välfärdsföretagandets artikel eller icke vara varit en varm fråga. Inställning och argument har varierat över tidsperiod och tonfallet har varit hätskt, ej minst vid sociala medier. I ett ny text backar Almega bandet samt förklarar ifrån grunden dem privata aktörernas avgörande innebörd för svensk välfärd.
– Almega har beneath åren publicerat en mängd rapporter, föremål eller textstycken och kommentarer rörande välfärdsföretagande, men främst kopplade mot dagsaktuella diskussioner och händelser. Det plats längesen oss tog detta från start, så detta var dags nu, säger Fredrik Segerfeldt, näringspolitisk kunnig på Almega och upphovsman till skriften.
I skriften går Segerfeldt åter till perioden mellan samt , då Sverige gick från för att vara en av världens rikaste länder till för att spela inom den västeuropeiska andradivisionen. dem svenska reallönerna stod stilla i numeriskt värde decennier samt något fanns tvunget för att ske. till de allra flesta plats de avregleringar och privatiseringar som följde, tillsammans tillsammans med översynen från såväl bidrags- som skattesystem, helt nödvändiga. Dessutom infördes valfrihet inom välfärden samt privata aktörer fick inom konkurrens samt genom innovationsförmåga visa at
Rapport: ”Välfärden och näringslivet”
Rapporten ”Välfärden och näringslivet” beskriver välfärdssektorns omfattning, utförande, utmaningar och betydelse, baserat på den stora mängd utredningar som gjorts av välfärden de senaste åren, kompletterat med aktuella faktauppgifter.
Ladda ned rapporten (läsversion) Ladda ned rapporten (utskriftsversion)
Få sektorer är så politiskt laddade som välfärdssektorn. Det pågår sedan decennier en komplex och ideologiskt präglad debatt kring grundförutsättningarna för allt som betecknas som välfärd. En debatt som skapat osäkerhet kring välfärdens framtid och låsningar i det arbete som krävs för att hitta en gemensam väg framåt.
Stockholms Handelskammare har nyligen genomfört rundabordssamtal med olika välfärdsaktörer. Under dessa samtal framkom att det råder en genuin trötthet inför politikens förenklingar och splittring, och en önskan om att ta itu med de långsiktiga utmaningar välfärden står inför, oavsett politiskt styre. En avmattad konjunktur, sviktande skatteunderlag, demografiska utmaningar, bristen på arbetskraft och svårigheter att rekrytera är frågor som diskuterades, men också ett behov av att välkomna
Av debatten kring välfärdsföretagande att döma, kan vinster endast skapas på bekostnad av antingen kvalitet eller arbetsvillkor. Denna vanföreställning slår nu Almega hål på i sin nya rapport. ”Det är främst genom innovationskraft och produktivitetsutveckling som vinstmarginaler uppstår”, säger Fredrik Segerfeldt på Almega.
Det finns en uppfattning som går ut på att produktivitetsökning främst är något som sker i industriföretag. Att en robot kan öka produktionstakten i en fabrik, medan en hårfrisör, en städare eller en anställd i hemtjänsten gör samma sak på samma sätt som alltid.
－ Detta stämmer inte. Självklart pågår det produktivitetsutveckling även inom tjänstesektorn. De senaste femton åren har produktiviteten i tjänstesektorn till och med varit högre än i industrin, säger Fredrik Segerfeldt, näringspolitisk expert på Almega.
En förklaring till varför det är svårare att förstå hur produktivitetsökningar fungerar i tjänsteverksamheter är att människor har en tendens att associera innovation med utveckling av tekniska produkter.
－ Innovation är så mycket mer än prylar. Hur innovativ är exempelvis inte den företagare inom rehabilitering som anställde en specialist på traf