Nationella riktlinjer dyslexi

Elever tillsammans dyslexi/läs- samt skrivsvårigheter får inte nyttja talsyntes i enlighet med Skolverket, alternativt kan ej få hjälp av läraren med uppläsning av provet som provar avkodning samt läsförståelse inom svenska. vid samma sätt får barnen inte nyttja stavningskontroll vid uppgifter såsom testar stavningen.

I stället tycker Skolverket för att barnen är kapabel få undantas från test som dem inte klarar av för att genomföra. detta andra alternativet som skolan har existerar att låta eleverna nyttja sina alternativa verktyg, dock då tas delprovet försvunnen i efterhand. Läs mer om detta på Skolverkets hemsida samt i debattartikeln i Sydsvenskan.

Skolverket motiverar sin hållning angående barn tillsammans med dyslexi/läs- samt skrivsvårigheter, tillsammans med att läsningen utvecklas beneath hela grundskoletiden och för att det existerar viktigt för att se skillnaden mellan elevernas resultat nära läsning inom årskurs 3, 6 samt 9. då eleverna besitter kommit mot slutet vid grundskolan därför är deras läsning fullt utvecklad samt därför existerar det i enlighet med Skolverket okej att studenter i årskurs 9 använder sina redskap för hjälp på dem nationella proven.

Läs också angående vad sju läsforskare anser i frågan.

Detta resonemang bygger på en felaktigt antagande: att avkodningen ho

Nationell strategi för dyslexi

Svar på fråga / av Niels Paarup-Petersen (C) Nationell strategi för dyslexi

Niels Paarup-Petersen har frågat om jag tänker agera för att få till en nationell strategi för dyslexi.

Jag avfärdar inga seriösa initiativ som handlar om att stärka stödet för att alla elever ska få rätt förutsättningar för en bra skolgång. Läsning och läsförmåga är en förutsättning för att kunna delta i samhällslivet, att uttrycka sin åsikt, att ta tillvara sina medborgerliga rättigheter – det är ytterst en fråga om demokrati.

Alla elever har rätt att lära sig i skolan och få förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt samt att få den hjälp de behöver. Enligt skollagen ska elever som till följd av en funktionsnedsättning har svårt att uppfylla de olika betygskriterier eller kriterier för bedömning av kunskaper som gäller, ges stöd som syftar till att så långt som möjligt motverka funktionsnedsättningens konsekvenser (3 kap. 2 § skollagen []). Vidare kan i detta sammanhang framhållas att diskriminering som har samband med funktionsnedsättning är förbjuden enligt diskrimineringslagen (). Bristande tillgänglighet är en form av diskriminering och innebär att skäl

Dyslexi

Om dyslexi vet vi även följande:

• Dyslexi påverkar avkodningsförmågan
• Man endast kan tala om dyslexi då ett barns svårigheter att lära sig att läsa inte fullständigt kan åtgärdas med kvalificerade pedagogiska insatser
• Svårigheterna med avkodning leder också till svårigheter med stavning, till exempel dubbeltecknande (mata – matta) och när uttal och stavning inte entydigt hör ihop (scen - sen - sken).
• Barn med dyslexi har ett särskilt stort behov av strukturerat stöd för läsinlärning och uppmuntran till mängdträning.

Det är viktigt att poängtera att endast en del av de elever som får extra stöd på grund av lässvårigheter har dyslexi. Med en god läsinlärningspedagogik minimeras det totala antalet elever i behov av specialpedagogisk läsundervisning. Detta gynnar elever med dyslexi som då kan få en större andel av de specialpedagogiska resurserna.

Ibland används andra termer än dyslexi

Termen dyslexi kan vara användbar för att beskriva en viss typ av lässvårigheter. Ibland förekommer termen specifika läs- och skrivsvårigheter som en synonym till dyslexi. Denna term är emellertid mindre lämplig eftersom det inte framgår att de specifika problemen avser just avk