Vad händer med alla 1 serganter
Att examinationer inom sig utgör ett stressmoment bland flera studenter existerar ju ingen nyhet. Något som kunna orsaka ytterligare stress, prestationsångest och sömnlösa nätter existerar så kallade spärrtentor samt behörighetskraven inför varje termin. Tandhygieniststudenten Linda skriver inom sitt inlägg om spärrtentor som nyligen togs försvunnen på tandhygienistprogrammet.
Vad är ett spärrtenta?
En spärrtenta är enstaka tenta ni måste klara av på grund av att ett fåtal gå vidare i din utbildning. varenda tentor existerar inte spärrtentor och långt ifrån samtliga program tillämpar spärrtentor.
Vad existerar behörighetsvillkor?
allmänt har ju både CSN och dem olika högskoleprogrammen någon form eller gestalt av krav på antalet högskolepoäng ni måste klara av varenda termin, både för för att du bör kunna gå vidare ta ditt studielån samt slippa bli återbetalningsskyldig, samt för för att vara behörig att gå vidare din träning, s.k. behörighetsvillkor, där spärrtentor är enstaka del inom behörighetskraven.
Vad existerar syftet tillsammans en spärrtentor och behörighetsvillkor?
Dels säkerställer den för att studenten faktiskt har nödvändig/tillräcklig kunskap samt färdighet tillsammans sig mot nästa steg i utbildningen. Dels existerar ändamålet även att minska risken till släpande tentor och obl
Det är inte så länge sedan Försvarsmaktens tjänstegradsystem ändrades där tjänstegrader för officerare skiljdes från övriga. Nåja, runt 10 år har hunnit passera så det är väl knappast någon som inte vant sig.
Vi börjar med att titta bakåt. De anställda soldaterna gjorde entré och de klassades efter tjänstgöringstid med fyra erfarenhetsnivåer för meniga 1 kl. Ett till fyra streck för års anställning (1, 3, 5, 7 år). Därefter kom gruppbefälen, nu som vicekorpraler, korpraler och sergeanter. Furir var ett minne blott liksom överfurir (sedan tidigare). Detsamma för fanjunkare på plutonchefsnivå (se vidare). I den nya kategorin Specialistofficerare infördes 1:e sergeant, fanjunkare, förvaltare och regements-/flottiljförvaltare.
En anpassning till internationell standard i vad som under perioden kom att gå från benämningen Nivå 7, 8 och 9 till OR (Other Ranks) 4, 5, 6, 7, 8 och 9.
Nu händer det grejor igen! En ny revidering är beslutad och på gång.
Graderna under officersnivå (fänrik-general) förändras på nytt vilket kommer att införas under Införandet styrs enligt uppgift, åtminstone delvis, av när de nya gradbeteckningarna kommer att finnas fysiskt tillgängliga och komme
Exempel 2: Vad bildas för fällning?
När en lösning av blynitrat, Pb(NO3)2(aq), blandas med en lösning av kaliumjodid, KI(aq) bildas det en fällning. Vilken då?
Lösning
Vi tittar på jonerna som ingår i blandningen:
Pb2+(aq) + 2NO\( _3^-\)(aq) + K+(aq) + I–(aq) → ?
Kan det bildas…
| Pb(NO3)2(s)? | Nej, eftersom alla nitrater är lättlösliga. |
| KI(s)? | Nej, eftersom de flesta kaliumsalter är lättlösliga. Dessutom startade vi försöket med KI(aq), d.v.s. kaliumjodid löst i vatten – och då kan det ju knappast vara ett svårlösligt salt! |
| KNO3(s)? | Nej, eftersom alla nitrater är lättlösliga. |
| PbI2(s)? | Ja! Detta är det enda alternativet som är kvar. |
Slutsats: Genom uteslutningsmetoden vet vi nu att den fällning som bildas består av blyjodid, PbI2(s).
Reaktionsformel (med åskådarjoner):
Pb2+(aq) + 2NO\( _3^-\)(aq) + 2K+(aq) + 2I–(aq) → PbI2(s) + 2K+(aq) + 2NO\( _3^-\)(aq)
och utan:
Pb2+(aq) + 2I–(aq) → PbI2(s)